Från att vara superdeprimerad till superglad till att bli superdeprimerad igen. Det är jag just nu. Syster kom och kidnappade mig för en tiden stund. Påminnde mig och hur utsidan är och bjöd på en calippo shots. Värst vad hon har gått och blivit snäll. Hon tycker nog synd om mig. Vem gör inte liksom?

Sovgott och kram hälsar jag vänligt på dom här bilderna. Dom är inte tagna idag men dom hälsar iallafall.

Tror förövrigt att jag håller på att bli dum i huvudet av det här med inlåsning. Beter mig jättekonstigt och fattar inte att jag ska stå ut med det här tills tisdag. Fattar ni vilken bestraffning mina päron har utsatt mig för? Kommer snart bli helt galen och börja läsa böcker eller göra den där inlämmnings uppgiften jag är försenad med på syslöjden. Oh god please help me.